SOFIA I USA

Ahh, nu är det äntligen över!! Det har varit jobbigt och tagit tid. Igår var bestämt att jag skulle ringa en viss tid. Jag ringer, supernervös, och kommer gång på gång fram till ett röstmeddelande. Typiskt. Idag bestämdes en ny tid. Jag ringde, och upptaget-tonen tutade varje gång. Så var jag tvungen att sticka dansen. Kom hem och tog mod till mig för hundrade gången och ringer. Min nervositet hade nu ersatts av otålighet. Någon svarar Hello? Allt blir så konstigt och jag får fram vem jag är och det är Katie som svarat. Pinsamt tyst och hon verkar aningen chockad så jag frågar snabbt efter Jackie. Samtalet med henne gick helt okej, men jag babblade på en massa för att jag var så nervös. Det var jobbigt fast hon verkade vara väldigt snäll. Ganska snabbt lät jag mamma ta luren och det kändes som att hon hon pratade på i en evighet. Så min mamma fick typ bättre kontakt med min värdmamma än jag. Men skönt att det är över i alla fall! Under samtalets gång fick jag reda på tidsskillnaderna. Och orsaken till alla missförstånd. Det skiljer inte sju timmar som jag trodde utan sex. Nu känns allt så konstigt. Jag åker om mindre än TRE DAGAR och jag avslutade samtalet med "see you on sunday". Det är så galet snart och jag börjar verkligen förstå vad jag gett mig in på!!