SOFIA I USA

Så har man äntligen firat den mest amerikanska högtiden. Hela veckan har jag fått frågor hur jag brukar fira thanksgiving och amerikanarna blir alltid lika förvånade och förskräckta när jag berättar att vi inte firar deras favorithögtid. Sedan kan man ju alltid undra varför amerikanrna tror att vi europeer skulle fira att the pilgrims gav amerikanarna mat. Eller hur det nu var. Fast det tänker de inte riktigt på såklart. 

Igår åkte hela familjen up north för att de ville ha chans att jaga tidigt på morgonen innan firandet. Efter jagandet åkte vi till Jackies aunts hus (tror jag). Det var ett väldigt lantligt ställe, omringat av åkrar och inga andra hus så långt ögat nådde. Huset var fyllt med traktorer i alla dess former, ÖVERALLT verkligen!  Detta lilla hus fylldes snabbt på med människor som strömmade in. Jag hälsade på flera men namnen fastnade aldrig riktigt. Och hur alla var släkt med varandra fick jag heller inte riktigt klart för mig. Det verkade som att många inte ens var nära släkt utan typ kusiners kusiners barn. De träffas under Thanksgiving och inget mer typ. I alla fall så lever deras gammelmormor fortfarande och hon verkade pigg för sin ålder. Hon var jättesnäl och ville prata med mig hela tiden. Och när hon pratade böjde hon sig framåt så hennes huvud var ett par centimeter från mig (jag skämtar inte). Anledningen till varför amerikaner älskar Thanksgiving så mycket verkar vara av två anledningar. Maten och ledigheten. (Kanske att man träffar släkten också, fast det är jag inte lika säker på). Mat i mängder fanns det såklart. Turkey, mashpotatoes, swedish meatballs (smakar ej svenskt), sallader, pumpkin pie och massa mer. Maten var okej, men inte supergod och turkeyn var ganska torr faktiskt. Efter maten gick alla barn/ungdomar/kusiner ut för att ha snöbollskrig. Sedan var det över. Vi åkte tillbaka till stugan för att de ville jaga lite mer såklart och sedan åkte vi hem. Det var min Thanksgiving det.

HAPPY THANKSGIVING!

Jag kom nyss hem från up north. Detta är andra helgen i rad jag är där. Och det är såå segt och tråkigt verkligen. Det värsta är att minst två helger till ska spenderas där. Då har det varit fyra helger i rad! Och vad gör jag när jag är där? Precis ingenting! Jag har suttit inständ, mestadels ensam, för de andra sitter på olika platser i skogen och försöker skjuta rådjur. Att gå ut finns liksom inte, dels för att det är livsfarligt för folk springer ju runt med vapen, dels för att det snöar och är iskallt. Jag har alltså bara suttit där och knappt rört på mig och kännt mig sjuk och konstigt, det var obehagligt för jag svimmade idag. Det är skönt att vara hemma, tillbaka till lite civilization. Jake och Katie stannade kvar där uppe för att Katie var så upprörd över att hon inte dödat något rådjur. Hon ville absolut ha en andra chans och jaga imorgon också. De får skippa skolan och det är inte ens särskilt sannolikt att hon skjuter ett när hon vart ute de senaste dagarna och inte lyckats. Annars har de andra skjutit några stycken men jag tycker inte riktigt om det där och har inte velat se de döda djuren. Det räcker gott och väl att se deras blodiga händer. Inget emot att jaga, det är bara inte min grej helt enkelt. Jag fick prova att skjuta ett vapen för första gången idag. Eller Jake höll vapnet och jag tryckte på avtryckaren. 
Lite synd att inlägget blev ganska negativt men jag kan ju inte ljuga och säga att jag hade en superkul helg. En annan sak som suger är att jag inte kunnat vara med på saker mina vänner gjort här hemma.